Vad är kunskap?

Visst var det bättre förr - eller i alla fall enklare. Vi lever i en tid av förändringar och en av alla saker som förändrats är synen på vad kunskap verkligen är. 1842 blev det lagstadgat att alla barn i Sverige skulle gå i folkskola. Där undervisades eleverna i ämnen som; läsning, skrivning, räkning, historia, geografi och kristendomskunskap. De tre förstnämnda ämnena var färdigheter som var nödvändiga att behärska, de tre sistnämnda var ämnen som ansågs bildande och där man skulle erövra kunskaper om dem.

Beviset på att man erövrat denna kunskap var att man kunde visa att man ha lärt in och memorerat den. Att kunna fakta utantill var något att sträva efter och den som kunde memorera in mest var helt enkelt bäst. Men hur är det i dag är det fortfarande så att dem som lär in mest kunskap utantill är bäst? Eller är det så att vårt samhälle ställer helt andra krav på vad som kunskap än det dåtida samhället?

Varför ska man kunna en massa saker utantill då man med sin Iphone på några sekunder kan ta reda på nödvändiga fakta? Visst är det så att långt ifrån allt som står på nätet är sant, men det är också långt ifrån allt som jag minns som sant också. Är det kanske inte så att vårt uppdrag i skolan mer borde vara inriktat på att lära eleverna att finna relevanta fakta, göra en bedömning av deras trovärdighet och sedan använda sig av dessa för att se olika samband för att sedan kunna dra slutsatser utifrån dessa? Visst borde detta vara ett intressantare och mer relevant undervisningssätt än att servera er eleverna en massa faktakunskaper som jag valt ut för att sedan kontrollera att ni sedan lärt er dem utantill - är detta egentligen kunskap?

Vad säger ni? Det är trotts allt ni som skall bära med er all denna kunskap i en eller annan form resten av livet. Vilken sorts kunskap vill ni få?

God Jul och Gott Nytt År

Så var höstens termin slut. Vi SO lärare tänkte ta och bjuda på en kort juldikt som har sitt ursprung i det globaliseringsarbete som vi hade på skolan får två år sedan. Så från oss alla till er alla - God Jul och Gott Nytt År.


Ja nu står julen för dörren i varje stuga

Och det är dags för oss att sluta ljuga

För när vi förbereder oss för stundande juletider

Stora delar av världens befolkning lider

För då Tomten kommer med sin säck av jute

Är det samtidigt som många barn måste sova ute

Och då alla nattens stjärnor lyser

Ligger de där på marken och fryser

Ja samtidigt som vi öppnar våra klappar

En kvinna i södra Afrika sitt livsmod tappar

Och då vi gläds över vår julegröt

Hon sörjer sin son som rebellen sköt

För när vi sitta och glädjas över vår julemat

Finns det många som inget har på sitt fat

Och Kongos härdade kvinnor de gråter,

Ty sina barns mördare, de aldrig förlåter

Ja vi kan nu äntligen glädjas över vår vinters kyla

Men kvinnan på marken sin kropp försöker skyla

Och kvinnor i Darfur de minns sina våldtäktsmän

Ja mina vänner, nu är det sannerligen jul igen!

Likvärdig bedömning och betyg

Nu så är det jul igen....... lärarna myser...... och eleverna också för den delen.

257 betyg satta och inskrivna. Nu är ju inte terminen slut med det, men det känns att lovet som vi alla, både ni elever och vi lärare, behöver så väl snart är här.

Men när man sitter där med alla resultat som ni elever har gjort under termien så kan man inte låta bli att fundera på det här med bedömning och betygsättning. Slitet ni lagt ned ska omvandlas till betyg. Men blir betygen rättvisa och blir bedömningen likvärdig?

Vi måste sträva efter att bedömingen ska vara likvärdig. Hur löser man det på en skola med flera olika parallellklasser i varje årskurs och därmed också olika lärare som ska bedöma elevernas resultat? Hur säkerställer vi att det inte blir som ett lotteri vilket betyg man får beroende på vilken lärare man har i ämnet?

Vi är fyra So-lärare på skolan och även om vi jobbar väldigt tätt tillsammans så gör vi ibland olika bedömningar. Så kommer det alltid vara men vi måste diskutera detta med varandra och även försöka att på så många sätt vi bara kan ge alla eleverna möjligheter och förutsättningar att nå bra reslutat.

Vi har till denna termin bestämt oss för att ge alla klasser samma förutsättningar genom att hålla samma kurser, ta upp samma ämnesinnehåll så långt det går och ha gemensamma prov i alla årskurser. Vi har också gjort gemensamma bedömningar av elevernas arbeten. På så sätt så tror vi att vi kommer närmre en likvärdig bedömning. Dessutom så underlättar vi för varandra genom att vi inte måste uppfinna hjulet helt själva och flera gånger om. Jag hoppas att ni elever tycker detta är bra.

Ett annat sätt att ge er elever förutsättningar för en rättvis betygsättning är att vi måste vara tydliga med vad som bedöms. För många år sedan tog vi bort poängen på våra prov och rättar istället proven efter en matris där vi bockar av vilka mål eleverna har nått. Eftersom skolan nu för tiden har målrelaterade betyg så tycker vi att det är lämpligt att eleverna vet vilka mål man ska nå för att få G , Vg eller Mvg och vilka av de målen de nått. (Därför har vi valt att lägga kursens pedagogiska plan, LPP, under planeringar på hemsidan.)

Jag är så trött på att elever kommer och berättar att de var en poäng från Vg på något prov. Jag undrar då i mitt stilla sinne vilket mål som den poängen utgjorde. Kan en poäng vara så stor skillnad och göra att Vg-målen plötsligt var uppnådda.

Om vi är otydliga när det gäller att ge er den information ni behöver angående målen för kurserna så är det bra att ni säger detta till oss. Diskutera gärna våra bedömningar med oss. Ha gärna förslag gällande examinationsmetoder. Vi tycker om engagerade elever.

Ha ett bra jullov och passa på att vila upp er ordentligt.

Dags att ta historieundervisningen till en ny nivå?

Tänkte att jag skulle titta på Top Gear på kanal 9 men råkade istället hamna på Kunskapskanalen och programmet UR Samtiden som handlade om "Vårt Digitalt kulturarv och digitalisering av gemensamma institutioner i samhället" Programmet är precis så småtråkigt som det låter, olika föredragshållare som står och pratar om hur man kan jobba med digitalisering i undervisningen. Så trots den ringa underhållningsfaktorn är det jätteintressant. Inledningsvis var det en föreläsare från det brittiska riksarkivet som pratade om deras digitaliserade material och den hemsida de skapat för att just elever skall kunna använda sig av källdokument i undervisning. Nu är det en lärare från Blackebergsskolan som visar hur hon jobbat med de svenska digitaliserade källorna, som exempelvis Stockholmskällan.

Min personliga åsikt är att SO undervisningen på Björkebyskolan håller en mycket hög klass. Men här finns vår akilleshäl och ett område där vi kan bli mycket, mycket bättre. Att använda oss av den digitala tekniken för att lära eleverna att själva skapa kunskap och se de historiska sammanhangen. Och då menar jag inte att man ska googla fram lite fakta som man sedan själv sammanställer, det är riktigt dålig kvalité på undervisningen. Nej det jag menar är att man använder sig av det digitaliserade källmaterial som finns för att lära sig förstå hur det faktiskt går att skapa historisk kunskap. Tyvärr så har jag inte hittat någon motsvarighet till det brittiska riksarkivets satsning hos det Svenska riksarkivet, men det finns en del dokument digitaliserade. På det lokala planet har vi Järfälla kommuns bilddatabas som innehåller en hel del fotografier från Järfällas historia.

För att kunna nå långt här kommer det förutom ett delvis nytt sätt att undervisa i historia även att krävas att det finns mer digitaliserat källmaterial tillgängligt samt att även skolan utrustas med material (datorer) för att kunna genomföra undervisningen. Nu har vi fått lite att fundera över.

Kan bara avslutningsvis tillägga att nu står det någon dam från kulturdepartementet och pratar på så nu blev det inte lika intressant.

En tom stol och en gömd nyckel

Det verker som om det blev en plats ledig till nobellfesten i kväll. Fredspristagaren Liu Xiaobo fick tydligen förhinder att komma. Det var visst något medatt han pratat lite väl mycket och frispråkigt så makthavarna i Kina bestände sig för att leka gömma nycken med Liu men började medatt låsa in honom först. Det var inte snällt. Just nu sitter jag och funderar på om jag skulle försöka ta mig in till nobelfesten och ta Lius plats vid matbordet - jag tror inte att han skulle ha något emot det :-)

Den som tycker att det var taskigt gjoer kan skriva på en namninsamling som vill att den Kinesiska regeringen letar rätt på nyckel här.

Den som vill veta mer om Liu Xianobo och de andra som sitter och undrar vem som gömt nyckeln till deras dörrar kan göra det här.

Censur

Svensklektion i 9B idag:

Vi tar oss igenom olika typer av texter, såsom insändare, notis, tidningsartiklar, krönikor etc, inför nationella provet. Som motpol till krönikor, där vår demokratiska rätt att uttrycka och trycka våra åsikter, ställs på sin spets, valde jag att idag tala om censur.

Vi pratade om olika typer av censur och länder där man censurerar media med olika medel. Vi pratade om fängslade journalister som Dawitt Isaak och inte minst Lui Xiaobo, med anledning av Nobels fredspris. Har ni ytterligare bra exempel på personer eller länder som man kan använda sig av för att exemplifiera detta. Tycker att det är en schysst so- vinkel, för att på något belysa att vi befinner oss i Nobeltider...för att sedan ägna oss åt att diskutera demokrati.

Sa jag att det var på svensklektionen=)....ooops! Vi pratade om olika krönikor först.

Hans Rosling och Gapminder

Är befolkningsgeografi bara elände, elände och mer elände? Nä faktiskt inte, genom sitt dataprogram gapminder omvandlar Hans Rosling tråkiga siffror till lättförståliga visuella upplevelser som gör statistiken begriplig. Men inte bara det, statistiken visar också att världen bara blir bättre och bättre. Titta t.ex. på detta avsnitt där  Hans Rosling visar oss miraklet i Bangladesh.