Åk 6 påbörjar i veckan ett arbetsområde som vi tidsmässigt kan placera i 1600-talets Europa. Vi kommer att prata om hur man kommunicerade med varandra under denna tidsepok. Vi kommer att läsa om enväldiga häskare och om jakten på häxor.
Det som är så fantastiskt med många historiska företeelser är att de inte bara är en del av historien utan även en verklighet idag, 2011. Kommunikation är allmer en företeelse som de flesta ägnar sig åt, man pratar med varandra via Facebook eller liknade, man skaffar sig information från en obegränsad mängd källor på Internet. Då som nu måste man ställa sig frågan om syftet med informationen som sprids via valda kanaler. Vem valde ut informationen som förr spreds via kyrkor och kringresande? Vem gör det idag? Kunde man lita på det som sades och kan man lita på allt som skrivs idag?
Man kan också göra jämförelser mellan gammal och modern häxjakt. Är det inte så att häxjakt är något vi stöter på alltför ofta i tidningar? Offentliga människor som vi lär känna genom deras misstag snarare än bedrifter. Eller varför inte ta ett exempel som är mer konkret för våra elever, ryktesspridning ibland kamrater. Människans beteende har kanske inte förändrats trots att flera 100 år passerat, då vi fortfarande är fantastiskt fascinerade av skvaller.
Enväldiga häskare hör vi talas om rätt ofta, nu på sistone när vi ser på nyheterna om demokratins kämpar i norra Afrika och i Mellanöstern.
Alltså historia är inte enbart historia utan även en del av vår tid. Att föra diskussioner kring jämförelser nu och då är alltså helt rätt. Att se på företeelser ur olika tidsperspektiv är viktigt och kanske ett sätt för oss lärare att lättare få de historiska berättelserna mer levande för våra elever.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar